Lugana
Vinområdet Lugana, är en liten appellation på ungefär 540 hektar i region Lombardiet. Området är känt för sina vita viner gjorda på druvan trebbiano di Lugana (lokalt kallad turbiana). En allmän uppfattning är att Italiens bästa viner gjorda på denna druva kommer just härifrån.
Appellationen Lugana DOC har funnits sedan 1967. DOC-viner måste innehålla nittio procent av trebbianodruvor samt ha en alkoholhalt på minst 10,5 procent. Vinerna tenderar att vara relativt fylliga och lätt parfymerade.
Gardasjön bidrar till ett unikt mikroklimat. Jordmånen som skapades för miljoner år sedan består av lera och kalk samt lite krita med mineralsalter längre ner.
Ett Lugana-vin, är utmärkt all round-matvin till antipasti, grönsaker, fisk och skaldjur, sushi och ostron. Som bäst erbjuder Lugana-vinerna fin fruktighet med mineraler i en balanserad struktur.
Bardolino
Den unika jordmånen och närheten till Gardasjön gör att vindruvorna i Bardolino får lite andra egenskaper än i närliggande områden. Området fick sin DOC-märkning år 1968, en italiensk märkning som garanterar ursprunget.
Tidigare har Bardolino haft ett lite dåligt rykte för massproduktion med fokus på kvantitet istället för kvalitet. Idag upplever området en renässans, då allt fler producenter i området vågar satsa på att höja kvaliteten istället för att maxa skörden och mängden vin.
Bardolino är vanligen lätta röda viner och roséviner. Namnet hänvisar både till vintypen och till området där vinet tillverkas.
Druvorna Corvina, Rondinella och Molinar är typiska för det här området och Bardolino består vanligen av en blandning av just dessa. Den allra främsta är Corvina. Vinerna är i regel alltid gjorda på en kombination av flera druvor.
Druvorna i Bardolino har inte torkat eller legat på ekfat. Istället använder man vanligen ståltankar, vilket ger vinerna en annan fräschör. Vinerna får därmed en elegant och lätt smak. Bärigheten är framträdande och du kan känna smaken av såväl körsbär som andra röda bär.
Vinerna passar rätter med ganska subtila smaker. Bardolino kan till och med i många fall ersätta ett vitt vin. Ljust kött, fisk och fågel passar bra, fisken får gärna vara av en smakrikare sort men inte starkt kryddad. Pasta eller pizza parar sig också bra med Bardolino, liksom unga och krämiga ostar. Det passar också utmärkt som läskande drink en skön sommarkväll.
Valpolicella
Valpolicella är ett område i den italienska provinsen Verona, öster om Gardasjön.
Hela namnet Valpolicella associeras till vin. Namnet “val polis cellae” betyder “dalen med många (vin-) källare” och här finns goda förutsättningar för att göra vin.
Jorden varierar mellan kalksten och lera på de bergiga sluttningarna till rik, alluvial jord i de platta, öppna landskapen och överallt odlas de viktigaste lokala druvorna som används för just dessa viner: Corvina, Rondinella och Molinara.
Druvan Corvina har ett kraftigt skal och ger de runda, läckra körsbärssmakerna, den aromatiska Rondinella är en frodig druva med blommiga toner och Molinara står för den syrliga tonen.
Valpolicella är känt för sitt vin och inte minst för de unika viner som bara kan och får produceras här: Amarone, Ripasso och Recioto. Valpolicella, är kanske mest känt för många av oss på grund av Amarone-vinerna, men Valpolicella har tusentals år av vinodlingshistoria och här görs en hel del läckra vinstilar, många av dessa viner blir snabbt nya favoriter.
Valpolicella omfattar drygt 7 000 hektar som breder ut sig över mängder med dalgångar och svepande vinkullar.
De västligaste delarna närmast Gardasjön kallas för Amarone Classico, man förmodar att det var här som vinodlingen en gång började.
Närheten till Gardasjön skapar ett mikroklimat som utvecklar druvorna på ett gynnsamt sätt. I modern tid har vinproduktionen spridit sig till angränsande delar. Här har inte Gardasjön samma svalkande påverkan och vinerna blir annorlunda.
Länge hade Valpolicella rykte om sig att producera enkla bordsviner i lantlig stil, men detta har drastiskt förändrats. Kvalitetsmedvetenheten har ökat och regionens ursprungsviner har fått kultstatus, inte minst i Sverige.
Just på italienska vinetiketter kan benämningen classico dyka upp och då betyder det att druvorna har odlats i den ursprungliga, klassiska delen av ett vindistrikt.
Benämningen superiore är viner från kvalitetsområden och som har lagrats längre och har högre alkoholhalt. Detta är den högsta klassificeringen för Italienska exceptionella viner.
Ripasso är en metod vid vinproduktion, med ursprung i Valpolicella i Veneto i Italien. Ripasso innebär att vinet jäser en andra gång, två till tre veckor, tillsammans med jästresterna från jäsningen av en Amarone. Därvid blir vinet kraftigare, får mer alkohol, tanniner och högre syra.
I nästan alla Valpolicella viner, definitivt i Ripasso och Amarone, används torkade druvor som ofta blandas med färska druvor. Detta ger en mustig, stark fruktig och intensiv smak till vinerna. Metoden heter appassimento eller passito och innebär att druvorna skördas på hösten och därefter genomgår en omfattande torkningsprocess innan de till sist pressas.
På så sätt får appassimento-vinerna sin höga smakkoncentration och karaktäristiska sötma.
Namnet amarone kommer från italienska ordet amaro, som betyder bitter och hänvisar till vinets tydliga smak av bittra körsbärskärnor.
Recioto är ett sött vin.
De torra, röda Valpolicella-vinerna är mycket mångsidiga när man behöver para klassiska maträtter av alla de slag. En himmelsk Amarone gör sig fint med grillat eller bräserat nötkött eller lammkotlett och en ung Valpolicella paras med fördel ihop med sallader och skaldjur, pasta som gnocchi, spenat och ricottafylld tortellini eller pizza. Det läckra dessertvinet Recioto är supergott tillsammans med en tiramisu, choklad och kakor eller varför inte till den italienska ostbrickan med salt Taleggio Parmesan, Pecorino, den krämiga Taleggio eller en lagrad mögelost som Gorgonzola.